Vägglöss - obehaglig men helt ofarlig

Vägglusen är återigen ett problem. Inte bara i Sverige utan i hela världen. I början av 1900-talet var vägglöss förknippat med fattigdom och man trodde att de levde i smutsiga miljöer, något som inte stämmer. På 1940-talet utvecklades bekämpningsmedel såsom DDT och lindan, som tillsammans med bättre boendestandard och hushållsapparater exempelvis dammsugare och tvättmaskin, innebar slutet för vägglössen. Sedan slutet av 1950-talet fram till nyligen har problem med vägglöss varit små. Under de senaste 5-6 åren har dock situationen förändrats dramatiskt i hela världen. I Sverige har problemet ökat med 1000 %.
(källa Anticimex)

Sprider inte sjukdomar

Vägglusen är stor som en äppelkärna, 4-5 mm. Honan lägger 1-5 ägg om dagen. När vägglusen kläcks efter 1-2 veckor kan den börja suga blod direkt. En tom vägglus är genomskinlig medan den blir rödbrun när den ätit. I brist på föda kan den gå i dvala i lång tid, mer än ett år och är då mycket svår att upptäcka. En vägglus kan inte hoppa eller flyga utan förflyttar sig gående. Den orsakar inga materiella skador och sprider inte sjukdomar. När den är hungrig suger den blod från oss människor. Sticket är inte smärtsamt men kan utlösa en allergisk reaktion med klåda, svullnad och rodnad som symptom. Ett tecken på vägglöss är små runda blodfläckar på lakanen och knappnålsstora svarta prickar där de lever.