Skövdebostäder – så här började det

När industrialismen tar fart i början av 1900-talet flyttar många till städerna, där jobben finns. Krav ställs på att samhället ska motverka den trångboddhet som ökar. 1933 tillsätts en bostadssocial utredning och en ny bostadspolitik tar sin början. Allmännyttan föds.

Även i Skövde är det trångt och framförallt barnfamiljerna bor påvert. Drätselkammaren (motsvarande dagens kommunstyrelse) beslutar 1943 att det behövs ett allmännyttigt bolag. Skövdebostäder föds. I styrelsen ingår bland annat Walter Sundström och Gustav Lake. Sundström var formellt ordförande och Lake var den som praktiskt genomförde arbetet då Sundström var politiker i Stockholm stor del av året. En ny lag som trädde i kraft 1948 krävde att varje aktiebolag skulle ha en verkställande direktör och Gustav Lake utses till vd.

De tidiga styrelseprotokollen vittnar om ett företag som bildas och försöker hitta sin väg. Där finns stor omtanke om Skövde och Skövdeborna men också drastiska vägval. 1947 såldes allt innehav av lägenheter och under en tid var Skövdebostäder ett bostadsbolag utan lägenheter. Det skulle inte vara för evigt, planerna på Östermalm och det som i folkmun skulle komma att kallas Lakestan var i full gång.

Äldre man lyfter blicken från det han skriver och tittar in i kameran. Framför honom på bordet finns staplar av mynt.
Bild på Gustav Lake från ett reportage i lokaltidningen. Foto: Skövde stadsmuseums arkiv

Motsättningar i staden

Stadens övriga byggmästare var inte nöjda över att det tillkommit ett allmännyttigt bostadsbolag till staden. Dessutom ett bolag som hade ambitionen att bygga mycket. Denna debatt nådde även rikspressen som skrev om ”Skarp kritik mot kommunalt bostadsbolag”. Skövdebostäder med Gustav Lake i spetsen lät sig inte bekommas utan fortsatte mot sitt mål att ge vanligt folk drägliga bostäder. Östermalm och Billingssluttningen växte fram, lägenheter som är byggda med så bra kvalitet att de står sig än idag.

1973 var det energikris och Skövdebostäder hamnade återigen i rikspressen. För att spara energi bestämde man sig för att stänga av varmvattnet under flera dagar per vecka. Men här fick man mothugg och varmvattnet fick sättas på. I stället sänktes värmen i lägenheterna till 16 grader under vissa timmar på dygnet. Som tur var tog energikrisen slut och livet kunde återgå till det normala.

Svartvit bild. Kvinna och yngre pojke står framför ett buskage. I bakgrunden syns lägenhetshus.

Sonja Ljungkvist tillsammans med sonen
Ulf ute på lekplatsen på Östermalm.
Foto: Privat

Allmännyttan förändras

När tiderna kom att förändras, förändrades även allmännyttan. Det är många saker som sker samtidigt och påverkar varandra. Standarden förbättras i lägenheterna, toaletten flyttar från bakgården och in i lägenheten. Man får elspis och kylskåp. Mellan husen finns grönområden och lekplatser. Folk får det bättre ställt ekonomiskt.

Trots allt som görs finns trångboddheten kvar, städerna och befolkningen växer igen. 1965 tar riksdagen beslut om att bygga bort trångboddheten. Det industriella byggandet utvecklas och det så kallade miljonprogrammet växer fram. När bostadsbristen inte längre är lika stor kan fokus inom allmännyttan flyttas från nybyggnation till förvaltning. Man börjar tala om boinflytande. På nittiotalet minskar de statliga subventionerna, allmännyttan och privata fastighetsbolag får mer lika villkor och 2011 kommer en ny lag för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, de ska kombinera samhällsnytta med affärsmässighet.

Allting går i cykler och i mitten av 2010-talet är det återigen bostadsbrist – inte samma misär men en stor ofrivillig trångboddhet. Allmännyttan har återigen möjlighet att bygga bort bostadsbristen och Skövdebostäder drar sitt strå till stacken med sina många nyproduktionsprojekt.

Tillbaka till artikelarkiv

Skip to content