Under 2018 skickade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. I broschyren kunde vi läsa om det ansvar som varje individ har i händelse av en kris. Nu när åren har gått minns du säkert alla tips för din egen hemberedskap, eller?
När Språkråden under 2016 presenterade det årets nya ord fick vi bland annat lära oss vad ”influerare”, ”Pokenad” och ”ghosta” betyder. Samtidigt tillkom ordet ”preppare”; ett ord som beskriver en person som är förberedd, eller förbereder sig, för en krissituation. Ordet lever kvar idag och frodas kanske mer än någonsin, inte minst på grund av coronapandemin. När några av butikernas hyllor gapade tomma i starten av pandemin var det för många en ögonöppnare att vårt samhälle är sårbart. Det resulterade dessutom i en något märklig företeelse, att toalettpapperet tog slut då människor köpte på sig väldigt stora mängder i tron om en framtida brist på denna oumbärliga produkt.
"I början av pandemin ekade några av butikernas hyllor tomma"
Det egna ansvaret
Att toalettpapperet tog slut kan anses något lustigt i efterhand, men det visar på en sårbarhet. Om det i stället hade varit brist på mat, vatten eller någon annan förnödenhet skulle vi plötsligt ha befunnit oss i en väldigt obehaglig situation. Därför har kommuner och myndigheter tidigare gått ut med information om att varje medborgare ska klara sig själv i 72 timmar i händelse av en kris. Denna siffra anses ibland som alldeles för låg, och det finns inget lagstadgat krav på hur länge man ska klara sig själv. Däremot har det visat sig vara både solidariskt och ansvarstagande att i förebyggande syfte se till att man kan ta hand om sig själv under en kris. Varje person som kan klara sig själv kan räddningstjänst och andra instanser förbise tills vidare. I stället kan de fokusera på personer som inte har kunnat förbereda sig.
Äldreomsorg, vattenförsörjning, räddningstjänst och skola ska din kommun ansvara för även under en samhällskris, men som medborgare har man ett annat ansvar. De som behöver mest hjälp vid en kris är också de som ska få hjälp först. Därför är förberedelse obligatorisk för att öka möjligheterna att klara sig själv en viss tid.
Förberedelse inför vad?
För att förbereda sig måste man förstås veta vad som kan orsaka en kris och vad en kris egentligen är. En kris kan bestå av en personlig tragedi, som en skilsmässa eller dödsfall av en närstående. Den kan också bestå av översvämningar, föroreningar eller krig. Nivån på förberedelserna blir därför svår att avgöra. En god riktlinje att utgå från är att den person eller personer som ansvarar för att se till att det finns mat och vatten på bordet, ska också göra det under en kris. Ingen annan förväntas komma till undsättning de första 72 timmarna.
Föreställ dig till exempel att Skövde inte längre har tillgång till el. Detta kan leda till att värmen försvinner, att du får svårt att laga och förvara mat, att det inte kommer vatten i kranen eller toaletten, att det inte går att tanka och att mobilnätet och internet inte fungerar. Det går inte att nå vänner och familj, det går inte att handla utan kontanter. Hur kommer detta påverka dig, och hur kan du förändra situationen?
Vad behöver förberedas?
Alla har olika förutsättning när det kommer till förberedelse. Småbarnsfamiljer måste till exempel tänka på sådant som pensionärer inte behöver och tvärtom. Men oavsett vem man är kan hemberedskapen delas upp i följande grupper:
Mat
Mycket av hemberedskapen handlar om inköp, men de flesta av inköpen är sådana som hushåll gör i vardagen. Skillnaden är att köpa större kvantiteter samtidigt samt genomföra inköpen mer sällan. Ett populärt alternativ är konservburkar. Krossade tomater, bönor, färdiga rätter som ärtsoppa och andra konserverade produkter går att förvara i några år innan de blir oätliga. Utöver detta bör maten man väljer att förvara inte kräva stor mängd vatten för att tillaga, kunna tillagas snabbt eller kunna ätas utan att tillagas.
Vid en kris bör maten i kylskåpet ätas upp först. Frysen håller sig kall i några dygn utan el, se bara till att öppna den sällan. Förvara mat på balkong om det är kallt ute.
Vatten
Vid exempelvis en elkris fungerar inte dricksvatten. Därför rekommenderas du att förvara vatten i dunkar eller i PET-flaskor mörkt och svalt. Det är bra att byta ut vattnet var sjätte månad, förslagsvis varje midsommar och varje jul. Du behöver minst tre liter vatten per person och dag för konsumtion och hygien. Det går att jämföra med de cirka 160 liter som varje person i genomsnitt gör av med varje dag i Sverige.
Värme
Om något sker under halvvinteråret ställs stora krav på att kunna bibehålla värmen. Vinterkläder har de flesta redan, och klär man sig med flera lager plagg bygger man snabbt upp en bra barriär mot kylan. Att bygga en koja av sängkläder, soffmadrasser och annat skapar en liten och isolerad plats som kan värmas upp av kroppstemperaturen. Värmeljus är ett bra alternativ till värme. Ett ljus värmer cirka 100 W, vilket är lika värme som en människa alstrar. Var dock försiktig när du använder levande ljus.
Kommunikation
Risken att internet, mobilnätverk och annan kommunikation blir otillgänglig vid en kris ställer krav på en alternativ kommunikationskälla. Utan information om läget finns risk att man missar var och när matransoner delas ut, var vattentankar ställs ut och annat som är viktigt att känna till. En radio, helst driven med hjälp av en dynamo, ger möjlighet att lyssna på Sveriges Radio P4 som är Sveriges beredskapskanal. Var dessutom generellt källkritisk och vaksam mot falsk information som riskerar att spridas i händelse av en kris.
Övrigt
Tillgången till elektricitet är ovärderlig i många avseenden. Därför är batterier, powerbanks och ficklampor bra att ha hemma. Att ha kontanter i mindre valörer hemma ökar möjligheten att kunna handla om kassasystem och bankomat-kort inte längre fungerar.
Socialt samarbete
En av de viktigaste delarna är att tillsammans med bekanta, familj och grannar samarbeta, dela och hjälpa varandra. En fördel med att bo i hyresrätt är att man har många grannar i huset som alla kan bidra på något sätt. Det gäller resurser som mat och vatten, men även kunskaper. En granne jobbar kanske som sjuksköterska, en annan som förskolepedagog och en tredje som vaktmästare. Vi har alla olika kompetenser och erfarenheter som kan komma väl till pass under en kris.
